Tillverka sektorindexet
I tidig karl Turkiet 1980 lanserade en radikal stabilisering och ett strukturellt reformprogram. Programet finnas utformat till liberalize och utåt-orienterar den vilkna turkiska ekonomin hade relied på ”importera-ersättning” utvecklingsstrategier för årtionden. De inbegrep åtgärderna som fattas sänka kantbeskydd unilaterally; encouragement av exporter och den utländska investeringen; abolition av styva utländska utbytestyrningar; avreglering av finansiella marknader; inledning av det value-added beskattar; påbörjande av planer till down-size den offentliga sektorn, och till förstärka och/eller privatise statliga ekonomiska Entreprises (SÅG). Det 1980 strukturella reformprogramet finnas framgångsrikt, i liberalizing av ekonomin men inte hos att etablera macroeconomic balansar. Efter 1988 obalanserna blev utpräglade, med kroniska budgetunderskott som triggering höga inflationhastigheter som averaging procent 50 till 70 per år.
Tidiga nineties witnessed höga hastigheter av tillväxt som var förbundna med högt pris, stiger. I 1993 GDP som ökades vid 7.5% stundimporter, ökade vid 36%. I januari 1994 två rating byråer degraderade Turkietkreditvärdering. Den resultera utbytemarknadkrisen föranledde den turkiska liraen till droppe vid 70% mot dollar inom ett par av månader.
Regeringen lanserade ett drastiskt IMF-backat stabiliseringsprogram på den vilkna april 1994 finnas framgångsrikt, i att återställa marknadstabilitet och att beskära den offentliga sektorn som lånar krav men, resulterade i en minskning i GNP vid 6.1% i 1994. Emellertid vid 1995, hög tillväxt och inflation raggade och förblev höga genom hela 1995 och 1996. Stunden som framhärdar offentligt underskott, finnas den huvud källan av inflation, brist av konkurrens (som är förfallen till den mycket höga industrifokuseringen i den både allmänheten & privat sektorer) finnas en andra begränsande ansträngningar för faktor till styrninginflation.
Den begränsade Turkiet beskattar kapacitet (det mest låg bland OECD-länder) görar det besvärligt till finansregeringutgift. Till finans tomrummet emellan intäkt och utgift, regeringar har relied tungt på inhemsk skuld. Det flera planer avsåg förminskande offentliga låna kravet har finnas tillkännaget vid regeringar men har inte finnas genomfört. Såsom av slut av 1996 denna figur förblir alltjämt hög hos 9.6% av GNP.
| Utvalda ekonomiska indikatorer | 1994 | 1995 | 1996 |
| GNP hos aktuella producentpris (TL-trn) | 3.888 | 7.854 | 15.125 |
| Reell GNP-tillväxt hos 1987 pris (%) | - 6.1 | 8.0 | 7.9 |
| Av. konsumentprisinflation (%) | 106.3 | 93.6 | 83.2 |
| Exporterar ($-bn) | 18.1 | 21.6 | 10.9 (*) |
| Importer ($-bn) | 23.3 | 35.7 | 20.1 (*) |
| Offentligt låna för sektor (% av GNP) | 8.2 | 5.4 | 9.6 |
(*) den Provisional figuren som täcker först sex månader.
Källor: Statligt institut av statistik, statlig inplanera organisation
Tillfalla toppen
TILLVERKA SEKTORINDEXET:
MAT, BEVERAGE & TOBAK
TEXTIL & KLÄDER
LÄDER & LÄDERPRODUKTER
TRÄ
PAPPER & SKRIVA UT
KEMIKALIE, PETROCHEMICAL, PETROLEUMPRODUKTER & GUMMI
GLASSWARE
JORDPRODUKTER
BASAL METALL
MASKINERI- & TRANSPORTUTRUSTNING
ANDRA TILLVERKNINGSINDUSTRIER
